Reviews

“Laddad Debussy en fullträff”

När Karolina Öhman ställer sig på scenen vid halv åtta på kvällen har hon redan hunnit med två framföranden tidigare under dagen. Någon trötthet märks dock inte då hon tillsammans med Francisca Skoogh ger publiken en nästan elektrisk laddad tolkning av Debussys sonat för cello och piano. Redan festivalens inledningskväll fick Karolina Öhman visa hur hon behärskar sitt instrument och vad man kan göra med det. Också här fick hon tillfälle till det med användandet av en rad avancerade tekniker. Förutom den rikedom av stämningar och melodier Debussy fyllt verket med var det glöden i framförandet som grep tag. Öhman och Skoog gick helt in i musiken och förde fram budskapet att det här är viktigt. Det här är riktigt bra och betyder något för oss så lyssna nu! Som publik var det bara att kapitulera.”

Arbetarbladet, 6 augusti 2017. Läs hela artikeln: Recension, Sandviken

“Härligt, UmeDuo! Ni vässar sinnena”

En sak är säker: den här duon vet vad den gör, vet exakt vad den andre gör samtidigt som den egna individuella speltekniken får fullt utrymme inom de stycken som de presenterar… Efter paus blir det ett stycke för solo cello. Fantastiskt spel som inleds med fingrarna och händerna och sedan läggs stråken på. Så hänförande starkt. Tänk så mycket ljud det går att få ut ur en enda cello! Applåderna strömmar fram, det märks att den koncentrerade publiken gillar och imponeras. Koncentrat, närvaro och humor är nyckelord för kvällens konsert… Det mesta den här kvällen handlar om verktrogenhet utfört i virtuost samspel med en imponerande snabb kommunikation. Härligt, UmeDuo! Ni vässar sinnena.”

Smålandsposten 15 april 2016. Läs hela artikeln: UmeDuo recension Växjö 

“Brutala urladdningar och ömsinta smekningar av urstyv duo”

Det inledande stycket Umuse av T. Salter fick bli vägvisare för hur de båda musikerna genom hela programmet kom att variera sitt spel. Här fanns Karolina Öhmans snabba, ibland aggressiva stråkdrag, pulserande pizzicaton parat med slagverksuppsättningen med cymbaler, klockor, block och vibrafon, som hanterades med stor precision… I G. Aperghis Cing Pieces kombinerades de instrumentala uttrycken med de båda musikernas ljudliga artikulationer och med stor skaparglädje. 
T. Salters arrangemang av C Debussys tre stycken på vibrafon och cello blev delikat framfört med genomgående kammarmusikalisk känsla. Så också i två orgelpreludier av J S Bach där musiken fick avvägt flöde. UmeDuo är två utstyva musiker som hanterar sina instrument med millimeterprecision och rytmisk pregnans och de kan konsten att gå från brutala urladdningar till ömsint smekning. En honnör för samtida musik!”

Västerbottenskuriren, 7 februari 2016. Läs hela artikeln: UmeDuo recension Umeå 

“Insektenartige Blitzattacken”

“Es sind Kontrapunkte zum Gewohnten und zur Erwartung, die auf unverzügliche Erfüllung aus ist. Unbequem, unerhört, unbestimmbar… Die “Gehörte Form” von Dieter Ammann für Streichtrio bringt Unhörbares zum Klingen. Instektenartige Blitzattacken und enge Mikrointervalle erzeugen wilde Bewegungsmuster. Das Ensemble überzeugt auch hier durch hohe Konzentration, bezwingende Impulsivität, Synchronizität des Spiels und die sichere Bewältigung technischer Herausforderungen.
Pfeifende Streichertöne und aberwitzige Zwitscherklänge setzen Gérard Pessons Stück “Mes béautidues” in Szene. “Lost traces” von Detlev Müller-Siemens huldigt formal der Gattung des Klavierquartetts – und sprengt sie durch mirakulöse Obertongespinste. Grenzerfahrungen, die alles auf den Kopf stellen. Geht es im Advent nicht eigentlich genau darum?”

Mannheimer Morgen, 5 Dezember 2016. Zum ganzen Artikel: Mannheimer morgen

“Wie vorbeifahrende Maschinen: Rrrooaaarrr!”

“So deutlich abgegrenzt die Sphären scheinen, die diese drei Instrumente traditionell vertreten (…), so spektakulär sind ihre Möglichkeiten im Zusammenspiel. Jedes für sich bietet ein eigenes Spektrum herkömmlicher und neu zu erkundender Spielmöglichkeiten: streichen, zupfen, schlagen, atmen, blasen und vieles mehr. In ihrer Kombination entfaltet sich ein Universum der Farben und Ausdrucksnuancen, das das Trio SÆITENWIND mit viel Können und Engagement zur Entfaltung bringt. … Was die Darbietungen des Abends prägte,war die Fülle der Klangmöglichkeiten, die die Komponisten offenbar dazu inspiriert, die Wundertüte der avancierten Klangerzeugung auszuschütten. … Die Instrumente überschritten ihre Grenzen und fanden sich im intensiven Zusammenspiel auf einer neuen Ebene. … Seufzen, Klagen, feines Singen, expressive Haltetöne, Schrilles. Eine beeindruckende Darbietung. Lebhafter Applaus.”

Reutlinger Nachrichten, 4 Oktober 2014. Zum ganzen Artikel: kritik_Reutlingen  

Zitternd, flimmernd, glitzernd

Das mehrfach ausgezeichnete Mondrian Ensemble setzt sich mit der Neuen Musik ebenso intensiv auseinander wie mit dem klassisch-romantischen Repertoire. Im Kulturhaus West spielte das Ensemble ein Kontrastprogramm, das spannungsreicher kaum sein könnte… Das Mondrian Ensemble ist in beiden musikalischen Welten gleichermassen zu Hause und interpretierte die Kompositionen auf höchstem Niveau. Von Roman Haubenstock-Ramati erklang zunächst das Streichtrio Nr. 1 «Ricercari» aus dem Jahr 1948. Eine höchst avantgardistische Klangwelt, die von den Interpreten absolutes Können verlangt – kein Problem für das Mondrian Ensemble! Zum Abschluss intonierte das Mondrian Ensemble das Klavierquartett A-Dur, op. 26 von Johannes Brahms. Das Werk gilt als bedeutend, umfasst vier Sätze und dauert 50 Minuten. (…) Die Interpretation gelang meisterhaft und wurde entsprechend frenetisch applaudiert.

Aargauer Zeitung, Juni 2014. Zum ganzen Artikel: Aargauer zeitung

 

Advertisements